De sjunkna skeppens ”heliga graal”

Den 8 juli 1708 träffades den spanska galeonen San José av brittiska krigsskepp i slaget vid Barú, utanför hamnstaden Cartegna i Colombia. Ombord på skeppet fanns guld- och silvermynt värda över 8 milliarder kronor räknat i dagens metallvärde och dessutom 116 kistor med smaragder från Peru! I decennier har skattjägare sökt efter skeppet som ibland har beskrivits som de sjunkna skeppens ”heliga graal”, och som det har berättats en mängd historier om.

 escudos guld

«Man uppskattar att San josé var lastat med 344 ton silver- och guldmynt.»

 Detta är förmodligen världens mest värdefulla skeppsvraksskatt.  Colombias president meddelade 2015 att den otroliga skatten äntligen hade hittats. Även om man inte med 100 procents säkerhet kan veta vad som gömmer sig i det över 300 år gamla skeppsvraket, kan man genom kännedom till lasten på systerskeppet San Joaquín uppskatta värdet på skatten som gick förlorad i det ödesdigra slaget. För att finansiera den spanska kung Felipe V: s kamp om den spanska tronen i det spanska arvföljdskriget (1701-1714), lastades San José med guld och silver från gruvor i de spanska kolonierna Bolivia och Peru, och satte kurs mot Spanien. Man antar att lasten bestod av inte mindre än 11 millioner åtta-escudos guld- mynt och en stor mängd silvermynt.

 

SKEPPSVRAKET SOM HAR BLIVIT UPPTÄCKT TVÅ GÅNGER

Den 5 december 2015 tillkännagav Colombias President, Juan Manuel Santos Calderón, att landets marinkår hade hittat skeppsvraket och att det tillhörde ”alla colombianer”. Detta fick dock spanjorerna att se rött – de menar att skatten tillhör dem och att fyndet bör behandlas i enlighet med UNESCO:s världsarvskonvention. Skeppets tillhörighet har diskuterats ända sedan det amerikanska bolaget Sea Search Armada 1982 hävdade att de hade hittat skeppet. Det påstådda fyndet är omtvistat och aldrig bevisat. De colombianska myndigheterna genomförde en lagändring 2013 som ger dem rätten till kulturarv under vattnet på colombianskt territorium. Skeppsvraket ligger djupt nere på havets botten i det karibiska havet söder om Cartagena i Colombia, men skeppets exakta placering är klassificerad som en colombiansk statshemlighet

 

VEM FÅR BEHÅLLA DEN ENORMA SKATTEN?

Även om det mytomspunna skeppsvraket nu sägs vara lokaliserat, är det inget lätt jobb att hämta upp skatten. Arkeologiska utgrävningar och vetenskapliga tester ska säkerställa att det viktiga kulturarvet och det enorma värdet bevaras optimalt. Om colombianerna får som de vill, kommer du att kunna beskåda guldmynten och de övriga skeppsvraksfynden i ett framtida, nytt museum i Cartegna, precis i närheten av platsen där vraket hittades. Museet kan dock först bli aktuellt när de har blivit eniga med Spanien om fyndet. De två länderna har vanligtvis goda diplomatiska relationer och de arbetar mot en bra lösning, men de internationella maritima lagarna pekar mot att Spanien är det land som är den rättmätiga ägaren till skeppsvraket. Om detta blir utslaget, är det inte första gången Spanien har vunnit en tvist om ägarskapet av skeppsvrak längs den amerikanska kusten – 2007 fastslog det amerikanska rättsväsendet att vraket efter det spanska skeppet Nuestra Señora de las Mercedes, som sänktes av britterna 1804, varken tillhörde firman som hade hittade det eller Peru, som hade hävdat att de ägde rättigheterna till skeppsvraket, utan att det tillhörde Spanien.

 

EN ANTAGEN MEN OKÄND FÖRMÖGENHET I EN VÅT GRAV

Det konstiga i allt detta är att inget vet exakt vad som befann sig i lasten på San José när det satte kurs mot Europa från det som idag kallas Panama. Normalt sett hade man registrerat innehållet i lasten, men någon sådan dokumentation har inte hittats. Eftersom San José var ett av den spanska flottans viktigaste fraktskepp för guld och silver som skulle transporteras hem till Europa från den nya världen, är detta något av ett mysterium. Det vi vet är att när San José satte segel, hade inte skeppet fraktat värdefulla föremål på sex år pga det pågående arvföljdskriget i Spanien. Den spanska armadan som San José var en del av, var fullastad med skatter ämnade åt den spanske kunden Felipe V. Baserat på de andra skeppens last finns det anledning att tro att san José var lastat med omkring 344 ton silver- och guldmynt och dessutom 116 kistor fyllda av smaragder och den peruanska vicekungens privata förmögenhet. Det var emellertid inte bara silver, guld och ädelstenar som försvann i havets djup när de brittiska bomberna sänkte San José den ödesdigra juninatten 1708 – vraket efter San José blev också 570 spanska sjömäns våta grav. Just det här har spaniens utrikesminister, Garcia Margallo, uttryckt en bekymring över. Colombia har nämligen inte underskrivit FN.s lagstiftning om att marina gravar ska respekteras.

 

VAR KOMMER MYNTEN IFRÅN?

Omkring den tid då San José råkade ut för skeppsbrottet, fanns det två ställen där spanjorerna präglade guld- och silvermynt till den nya världen – Lima i Peru och Mexiko. Även i Bolivia och Colombia utgavs mynt i silver, men inte i guld. Med utgångspunkt i systerskeppets last, kan man anta att även San José var lastat med åtta-escudos gulddubloner och silvermynt. Det land som blir den rättmätiga ägaren till skatten kommer att kunna visa fram det mest berömda skeppsvraksfyndet i världshistorien.

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s